Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 2 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
som gingo i den svenska litteraturen.1 Huru som helst: något nytt,
som kan bestyrka dessa, meddelar B:s berättelse ej.
De båda återstående berättelserna med versionen om Hermelins
hemliga fångenskap, Nordbergs och relationen hos Adlerfeldt, skilja
sig ifråga om H:s förvaringsort. Denna motsats sknlle ju kanna
lösas så, att H. till en början hållits inspärrad i den fängelsehåla
mellan Ukraine och Moskva, hvarest den där kosacköfversten skall
ha sett honom, och sedan förflyttats åt Astrakhan-sidan. Men själfva
denna förklaring väcker misstankar. Om H. betraktades såsom en
så viktig fånge, icke hade man väl på dylikt vis släpat honom från
ort till ort, därvid gifvande honom tillfälle att samspråka med
underordnade personer, som icke tillhört bevakningen. Och om detta
kunnat ske, hade väl då knnskapen om hans öde kunnat afstängas
från de andra svenska fångarne i Ryssland? An lifligare misstankar
väcka uppgifterna om sagesmännen. Dessa namnlösa öfverstar,
hvilka talat, den ene till namnlös person (relät, hos Adlerf.), den
andre till en person, som meddelat det sagda till en person, som
ändtligen meddelat det till Nordberg, de gifva oss ingen borgen
vare sig för sin egen personliga trovärdighet eller för att de riktigt
uppfattat den fånges namn och förhållanden, om hvilken talet
bar varit.
Ställer man nu mot dessa sagesmännen för Tilas’ berättelse,
så lutar allt till de senares förmån. Tilas själf var nog en
betydligt mera kritisk person än den gode Nordberg,2 och hans närmaste
meddelare, hans svärfader riksrådet Samuel Åkerhjelm d. y., hade
framför allt af släktskapsskäl både stor orsak och äfven rika
möjligheter att göra sig underrättad om Hermelins öde. Den ytterste
sagesmannen här, Josias Cederhjelm, är visserligen ej alldeles känd
som ett sanningsvittne, men i detta fall kunna inga grunder
uppletas, hvarför han icke skulle hafva meddelat riktiga uppgifter.
Cederhjelm, svåger till Hermelin liksom till Åkerhjelm och H:s
kamrat i kansliet, borde mer än någon annan varit intresserad af sin
anförvants öde, och såsom en af de mera bemärkta fångarne torde
han haft åtskillig möjlighet att få upplysningar därom. Af honom
kan man ju ej ifrågasätta något misstag om person såsom af de
båda anonyma öfverstarne. Det som mest kan anses göra
Ceder-hjelm-Tilas’ berättelse apokryfisk, dess långa förhemligande, har
ock sin förklaringsgrund. Att C. ej ville hafva berättelsen utspridd
så länge han befann sig i rysk fångenskap, det är, såsom hos Gahm
Persson framhålles, helt naturligt. Att odådet äfven sedermera, när
Cederhjelm befriats ur fångenskapen, förtegats, motiveras tillräckligt
1 Att såväl Nordbergs Konung Carl XII:b historia som Adlerfeldts
Histoire militaire varit kända af verkets utgifvare Muller, det framgår af
Sammlung ßussischer Geschichte Y, s. 578—79.
a I detta fall lämnar Nordberg själf ett särskildt bevis, hvilka lösa
bevisgrunder han kan acceptera, när han finner sin tyske öfverstes uppgifter
i hög grad stödda af den omständigheten, att den mystiske fången berätta-
des ständigt studera >Novum Testamentum puré Græcum».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
