Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
ÖFVERSIKT!®. OCH GRANSKNINGAR
Doc. C. Hallendorff kompletterar sina föregående studier i
det stora nordiska krigets diplomatiska förhistoria med en
väsentligen på danskt arkivmaterial hvilande skildring af De hemliga
förbindelserna mellan Danmark och konung August maj—sept.
1699. Dessa inleddes genom Patkull-Wallendorffs besök i
Köpenhamn och resulterade i en i Dresden af Chr. D. Beventlov och
Flem-ming sluten allianstraktat, hvars hufvudsakliga innehåll refereras.
Dess bestämmelser, jämförda med den politiska situationen, ge vid
handen, att den tyngre bördan i anfallsförbundet lades på August,
hvars intresse af Sveriges försvagande dock var långt mindre än
den danske konungens.
Ernst Carlsons framställning af Slaget vid Poltava och
dess krigshistoriska förutsättningar grundar sig »på en
undersökning af de med händelsen samtida uppgifterna, hämtade ur svenska
och utländska arkiv samt jämförda med hittills utgifna behandlingar
af ämnet, äfvensom på hithörande kartor och bataljplaner, som
förvaras i svenska krigsarkivet». I åtföljande noter uppräknas en stor
mängd in- och utländska samtida källor till slagets historia; en
allmän karakteristik och kritisk värdesättning åtminstone af de
viktigaste skulle hafva varit synnerligen välkommen men har väl af
utrymmesskäl ej kunnat medtagas. Såsom bilagor medfölja en
öfversiktskarta öfver hela fälttåget och 3 bataljplaner. — De föregående
krigshändelserna skildras i väsentlig öfverensstämmelse med
författarens tidigare framställning.1 I en viktig punkt synes denna dock
hafva modifierats: det gäller den tidpunkt, då tåget mot Moskva
beslöts. Förut har C. med bestämdhet förlagt det afgörande beslutet
till uppehållet i Smorgony och Radoszkowice,2 om än tanken på
ett tåg mot Moskva sagts redan tidigare hafva hägrat i bakgrunden
som en nödfallsutväg;3 nu åter heter det mera obestämdt (s. 5):
»Tidigt nog — måhända redan i Sachsen, senast i ståndkvarteren i
Litaven om våren 1708 — har han dock bestämt sig för att, med
sidostöd från Livland och Polen, söka gå rakt på Moskva.» Rappes
åsikt, att tåget till Ukrajna från början ingått i Karls fälttågsplan4
tillbakavisas såsom tagande för liten hänsyn till afstånds- och
terrängförhållanden, utan stöd i samtida källor och mera
öfverensstämmande med moderna strategiska teorier än med 1700-talets och
Karl XII:s krigföring. — Den förmodan C. tidigare uttalat, att det
näppeligen var Karls allvarliga afsikt att söka intaga staden Poltava,5
återkommer nu mera indirekt: »Hade han verkligen lagt vikt vid .
att få staden i sitt våld, då borde han enligt sakkunnigas utsago
på ett helt annat sätt ha gripit verket an» (s. 22). Något dylikt
1 Earl XII.8 ryska fälttågsplan 1707—09. Nord. Tidskr. 1889.
" Anf. arb. s. 372—74; Karl XII och Mühlenfels, Hist. Tidskr. 1894,
g. 274.
s Nord. Tidskr. 1889, s. 370.
* Karl XIl.s plan för fälttåget mot Ryssland 1708 och 1709.
Krigsvet. Akad. Handl. 1892, s. 336—44.
6 Nord. Tidskr. 1889, s. 390.
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
