Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verner von Heidenstam.
S:t Göran och draken.
Då man, af plikt eller böjelse, en tid bortåt
sysslat med s. k. skönlitteratur, är det en härlig
känsla att få en skalds verk i händerna, och då
förundras man öfver hur det är möjligt att samma
medel kunna åstadkomma så vidt skilda
verkningar. Man förundras öfver hur dessa ord, som
man känner så väl, dessa stackars nöttä,
utpinade ord, hvilka generationer hafva tummat,
vändt och vridit, plockat åtskils och fogat
samman, sammanställt i alla rimliga och orimliga
kombinationer, för att pressa ur dem en ny mening,
en ny klang, plötsligt, liksom lystrande till ett
hemligt skaparord, vakna upp till nytt lif och af
sig själfva gladt och villigt sluta sig samman till
unga, af lif och morgon strålande bilder. Man
förundras öfver hur dessa arbetsdagens trötta och
utsläpade kampar, som mödosamt draga sitt lass
på tankens allfarvägar, plötsligt ånyo kunna
uppenbara sig som Apollos vingade fålar. Samma
ord och dock så nya, så oförklarligt nya! Det är
underbarare detta än konstnärens skapande af nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
