Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så äro vi eller skulle åtminstone vara midt
inne i nutiden. Författaren har i bokens
hufvud-afsnitt velat gifva en bild af det samtida Österås,
där nya generationer växa upp i den gamla
minnesrika katedralskolan, och af den egendomliga,
inom sig själf slutna värld, som bildas af
lärar-skrået i en småstad. Men hans fantasi har icke
kunnat frigöra sig från den historiska stämningen,
den har, så synes det åtminstone mig, stannat i
våra far- och morföräldrars krets, och episoden
med järnvägsinvigningen synes mig i själfva verket
ligga oss närmare än allt det som sedan följer.
Det är i ton och stämning en gammaldags
prägel öfver dessa skildringar, de verka som
fantasier och drömmar öfver något redan förgånget,
jag känner icke i dem det samtida lifvet, låt vara
aldrig så instängdt och aflägset från den moderna
samfärdseln. Beror detta månne icke på att
författaren lärt känna den miljö och det personliga
lif, som han skildrar, genom studier, genom
böckernas förmedling, icke genom en direkt
beröring, och att han i själfva verket postdaterat
sina minnens och sin fantasis skapelser. Denna
anmärkning träffar icke den konstnärliga
formgif-ningen, jag tror blott att denna skulle kommit än
starkare till sin rätt om författaren låtit läsarens
fantasi söka sig tillbaka till en förgången tid, dit
den dock af bokens hela ton och stämning ledes.
Ty äfven i själfva människoskildringen spelar
det historiska, minnenas makt, en afgörande roll.
Författaren har velat visa, och detta är själfva
det väsentliga i hans konception, hurusom dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
