Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Österås’ historia under de gångna tiderna i en
följd af bilder, dess nuvarande lif i en serie blott
af den gemensamma ramen sammanbundna
personskildringar. Därför är också denna episod
berättelsens svagaste punkt, såsom alltid, då en
författare går på sidan om sin egen ingifvelse.
I korta, målande drag, formade med säker och
konstförfaren hand på grundvalen af en omfattande
kulturhistorisk lärdom, gifves först Österås, den
lilla Mälarstadens, historia allt ifrån den gråa
forntiden, då vildmarkens långa snövintrar lågo
skymmande öfver Österåsen — allt intill nuvarande tid,
då staden åter, stilla och undergifvet, med en
åldrings resignation, glider in i skymningen och
sömnen, icke morgongryningens längre utan
aftonens. Dessemellan få vi följa dess öden genom
uppväxt- och blomstringstid, samlande sig kring
S:t Eskils undergörande källa och kring
katedralen, som reser sig på domkyrkoberget och
öfverskyggar staden med sina tegelröda torn. Det
är en bild från klostertiden, då Österås var en
bildernas stad och läraren undervisade de unga
scholarer i världsförsakelsens och den gudomliga
visdomens hemligheter, medan de sågo världens
lockande bilder spegla sig i källdjupet, från
reformationen, som störtade bilderna och
inpräglade sin nyktra visdom med spö och med bila, från
den gustavianska tidens karnevalsglädje med
själfve Bellman som ceremonimästare, från den
moderna tidens inbrott slutligen med en
järnvägs-invigning som staffage och Karl XV som
förgrundsfigur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
