Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
präglar författarens lyrik, med fyndighet och lif
i replikskiftet, en vacker flykt öfver de lyriska
utbrotten, en lätthet i handlaget, som dock
stundom förledt författaren att hålla till godo med
för godt köp.
1904.
Barbarskogen.
Ossian-Nilssons i dagarna utkomna roman
»Barbarskogen» är en i hög grad och — jag vill
tillägga det — i god mening aktuell bok. Ja, så
starkt tar, i alla händelser vid den första läsningen,
denna aktualitet intresset fånget, så brännande äro
de spörsmål som här dryftas, så betydelsefull den
belysning af vissa samhällsfenomen som gifves,
att det rent litterära intresset skjutes i
bakgrunden. Det synes mig därför som om författaren
något misstolkar sitt eget verk, då han i förordet
förklarar, att »hans patos varit — icke politiskt,
endast litterärt, om man så vill också filosofiskt».
Måhända har han därmed velat mildra skärpan af
sina angrepp och på förhand skydda sig mot den
sannolika missuppfattningen af verket såsom en
partiskrift. Som sådan kan den icke heller med
något berättigande uppfattas, men väl såsom en
stridsskrift, hvars patos är än anklagelsens, än
försvarets. Det är dess styrka och omöjligt är icke,
att denna styrka en gång skall visa sig sammanfalla
med det litterära värdet. Ty i all litterär
värdesättning ligger ett afståndstagande från ämnet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
