Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin hårdhet och begränsning. Skada blott att
miljöskildringen, ett norrländskt fabrikssamhälle, icke
verkar fullt trovärdig, rent ut sagdt en smula
romanaktig, och att skildringen af den unge
mannen, sonen Max, är så illa konstruerad. Hvilken
ung ingenjör talar ett språk som detta, icke på en
litterär soaré, utan i ett förtroligt samtal med
sin far?
Jag kände en rysning af vällust vid orsakernas
underbara ’ spel omkring mig. Lifsgåtan öppnade sig som en
milsdjup, dånande grotta, ett gnistrande hvalf i kraftens
urberg o. s. v.
Det finns ju fullt af unga, duktiga ingenjörer
rundt omkring oss. Hvarför skall man då studera
dem i dålig, om ock modern litteratur.
Efter några smärre historier med motiv från
främmande botten, af hvilka de båda från Bretagne
äro de anmärkningsvärdaste, kommer så som
af-slutning en berättelse: »Räddningsbåten», hvilken
jämte »Mälarbröderna» är den mest personligt
tänkta och formade i samlingen. Det är endast en
skildring af några dagars segelfärd i Stockholms
skärgård, på en liten kutter där slumpen
sammanfört en gammal hopplöst förfallen individ och några
ynglingar — denna gång icke ur litteraturen, utan
ur det verkliga lifvet. Med hur mycket mera
fantasi äro de dock icke gifna, ehuru blott antydda
i sina ännu icke mognade individualiteter. De
råka ut för dimma och storm och vackert väder,
de fyllas af frihetens, luftens, fartens och vågornas
milda rus, och Antonius, det är den gamle, en
stackars eländig och försupen landsortsaktör, sitter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
