Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några af dessa skola vara förbundna med Sven
Lidmans namn. Ty bland de många försökarna
nu sitter han inne med större förutsättningar än
de flesta; han har dramatisk fantasi, låt vara ännu
riktad starkt utåt, åt posen och frasen — detta
icke i enbart dålig bemärkelse; gestalterna lefva
i hans inbillning ett rikt och mångtydigt bildlif,
som dock sällan når fram till full realitet. Och
hans språk, som med sitt bredt strömmande
rytmiska välljud bär hans lyrik, ger åt hans dramer
samma storstilade glans, på samma gång det äger
dramatiskt lif och uttrycksfullhet. Mindre
väsentlig men för den yttre framgången af betydelse är
hans förmåga och lust att bygga upp en fabel med
starka konflikter, helst ganska hemska och
blod-drypande katastrofer. Passion och grymhet äro
de båda grundelementen i hans dramatiska brygd,
som oafbrutet kokar och skummar. Därför söker
han också sina ämnen i fjärran land och aflägsna
tider, och liksom hans lyrik bära hans dramer ett
utprägladt exotiskt drag. I detta som i andra
afseenden, såsom språkets öfverströmmande
bildprakt, leder hans dramatik sina anor tillbaka till
det engelska renässansdramat, hvarmed jag icke
vill hafva sagt att han efterbildat detta. Det torde
nämligen få anses konstaterat att de svenska
författarna i allmänhet icke känna till den litteratur,
med hvilken deras egen yppar mest frändskap.
Kort sagdt: förutsättningarna finnas, i rikt
mått, samlade i och präglade af en diktarfantasi,
som i allt söker de stora måtten, det skönt och
sällsynt utpräglade. Hvad som ännu saknas i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
