Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa allmänna anmärkningar har jag sagt
det väsentligaste om de båda dramer som ingå i
volymen »Härskare». De handla, som undertiteln
säger, om »makt och vanmakt»; deras tankegång
angifves klarast och tydligast i en slutreplik i det
senare dramat, som lyder:
Ve hvarje människa, hvars själ blef sluten
i viljans fasta form:
för honom
finns endast vägens mödor, nederlagens smärta,
och segerstundernas hårdt vunna ensamhet.
Allt stelnar och tar form för den som födts
att dana världar.
Men själf han vandrar i sin viljas rikdom
så tom och trött att han bär afund till
hvar fattig drömmare vid vägens kant
som låter vind och värme växla öfver världen
och blott är nöjd att vara spegel för
det skiftande, förgängliga och grymma lifvet.
Det är denna härskarens, vilje- och
handlingsmänniskans tragik, som skildras i de båda
dramerna, af hvilka det ena är förlagdt till det gamla
Syracusa, det andra till sjuttonhundratalets
Venedig, med John Law d. y. som central figur. Af
de båda står utan tvifvel det förra främst, såväl
i den klarare figurskildringen, som i
sammansmältningen af idé och fabel och den alltigenom
storstilade, granna formen. 1 den senare har
författaren icke lyckats göra den yttre handlingen
till idéns adekvata form, och äfven i rent tekniskt
afseende är dramat svagt och oredigt byggdt.
Äfven den formella inspirationen sviker stundom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
