Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det äfven en viss resignation där bakom. Det
kapital af kärleksfullhet och hängifvenhet,
hvarmed kvinnorna sitta inne, måste på något sätt
användas — och bättre karlar stå väl icke att
finna.
1 fru Agrells skådespel samlar sig intresset
uteslutande om Ingrids gestalt; skildringen af
henne har flera vackra partier, och författarinnan
har här verkligen lyckats gifva en bild af ung,
lifstörstig och tjusande kvinnlighet. Ett försök till
humoristisk teckning af ett par manliga individer,
Ingrids svågrar, har däremot fullständigt
misslyckats, medan skildringen af Ingrids »asyl för
folk som vilja roa sig» (i epilogen) omedvetet och
ofrivilligt blifvit ganska humoristisk.
Harold Gotes skådespel tilltalar genom sin
käcka och utmanande hållning. I denna tid, då
så många manliga författare jollra om katolicismen,
gör det godt att se en kvinnlig författare taga
mindre estetiskt blödigt på saken, och med ett så
gladt mod och en sådan entusiasm hugga in på
fienden. Det är denna entusiasm och denna
oför-skräckthet som är det vinnande i detta som i
Harold Gotes föregående skådespel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
