Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
badet och bespejar oförsynt hennes nakenhet.
Först djupt förnärmad, missuppfattar hon så i sin
oerfarenhet hans handling, ser i den ett utslag
af det otämda, urkraftiga, hänsynslösa väsende,
som en gång tjusat henne hos Frans Roy. Och
så begår hon sitt lifs stora misstag, i det hon
ger bort sig själf åt en falsk afbild af den som
är hennes rätta herre.
Då hon inser sitt misstag, då hon förstår att
hon kastat bort sig åt en ovärdig, väntar henne
skammen och för att undgå den söker hon döden.
Men i sista ögonblicket räddas hon af Frans Roy,
som på sina starka armar bär henne hem till ett
nytt lif, en ny, fruktbar lycka. Det är den äkta
norskheten, som segrar öfver den falska, som tar
den förirrade till sig, gör den främmande fågeln
till sin, och hvars kraft skall förenas med hennes
skönhet till ett godt och äkta förbund.
Så åtminstone fattar jag undermeningen i
boken. Att den finnes där, att ett hufvudmoment
i konceptionen utgöres af rasproblemet, frågan om
nationellt och främmande, därför talar ju bland
annat den engelska titeln på boken, som lyder
»The race and the homestead». — Rasen och
hemmet.
Men jämsides och mera synbart framträder
ett annat problem: det erotiska eller, rättare sagdt,
könsmoraliska, handskeproblemet i något ny form.
Björnson har i Mary Krog tecknat sin nya
kvinnotyp, fri, stolt, själfrådig, herre öfver sig och sina
handlingar, icke ett byte som eröfras, utan en
furstinna, som benådar och lyckliggör, icke en som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
