Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vin». Ännu flera exempel skulle kunna anföras,
men detta må vara nog för att ytterligare styrka,
hur oaflåtligt Ibsen arbetat på utbildandet af sin
form, och hvilken roll denna spelat i hans
produktion. Vill man ha en afgörande bekräftelse därpå,
må man läsa sonett 8, där han bekänner sig som
en formens hängifne dyrkare, till och med på
bekostnad af idén:
Ja, formen, formen kun i et o g alt
formår at adle kunstneråndens foster
og stemple det som stort og genialt;
ja, formen hylder jeg hvad end det koster!
I artiklarna — de äro samtliga från 50- och
början på 60-talet — spelar dock icke formen
någon framträdande roll. De hafva i sitt yttre
intet betecknande, tilldragande eller fängslande,
verka uteslutande genom sitt sakinnehåll. Vare
sig de äro personliga, polemiska eller kritiska, äro
de ytterst samvetsgrant utarbetade, med ett
metodiskt genomgående af punkt för punkt, en
prononcerad sträfvan att vara klar och uttömmande.
För öfrigt anspråkslösa i sin ton och utan alla de
höfdingelater, som voro Björnson medfödda; —
endast i polemikens skärpa framträder någon
gång en ton af myndighet eller öfverlägsenhet.
De rent kritiska artiklarna, som i allmänhet röra
sig om nu förgätna diktverk, erbjuda icke något
synnerligt intresse; ett par uttalanden om verk af
Björnson äro genomandade af den mest otvungna
och klarsynta beundran, och vittna ingalunda om
någon dold rivalitet. Mera intressera Ibsens
inlägg i den då pågående teaterfejden, och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
