Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medverkan till uppammande af en nationell norsk
scen. Men det för diktaren Ibsen utan fråga mest
belysande i denna samling är hans från år 1857
stammande uppsats »Om kaempevisen och dens
betydning for kunstpoesien». Den visar, hvilka
djupa rötter känslan för det nationella hade i de
unga norska diktarnas sinnen, hur medvetet de
byggde sin diktning,på folklig grund. I hvad mån
Ibsens teorier om kämpavisans ursprung och
tillkomst visat sig hålla streck, är jag icke kompetent
att döma om, men hvad som är visst är att hans
uppsats rymmer många skarpsinniga iakttagelser,
många uttalanden som kasta ljusstrimmor öfver
hans egen samtida och senare produktion.
Intressant är sålunda hvad han säger om germanens
och särskildt nordbons sätt att upptaga och njuta
åf konst och diktning i motsats till de romanska
folkslagen. Han framhåller, att lusten till diktande
själfverksamhet är utmärkande för hela den
germanska folkstammen; nordbon finner sig ej
riktigt till rätta inom skrankor, där han ej efter eget
skön kan bygga vidare på det redan gifna. »Han
vill icke se sina (d. v. s. nationella, folkliga)
fantasifoster, sina egna begrepp och
föreställningar återgifna, fullfärdiga, med kött och blod,
från någon annans hand, han kräfver endast
konturerna till teckningen, själf vill han lägga sista
handen vid verket, allt efter sitt eget behag.» Är
det månne långsökt att här finna en djupt liggande
förklaringsgrund till den senare, så mycket
omstridda Ibsenska symboliken?
Till slut finner man, i referatets form, en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
