- Project Runeberg -  Ett decennium. Uppsatser och kritiker i litteratur, konst, teater m.m. / Del 1. Litteratur /
230

(1912-1913) [MARC] Author: Tor Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i mången diktares bröst? Det är möjligt, men
djupast låg nog förklaringen i det hela hans
väsende behärskande lifsintresse, hvaråt han så
ofta och så starkt gifvit uttryck. Det var
konstnärs-märket på hans individualitet: den aldrig mättade
lifshungern å ena sidan, krafvet att stå utanför,
oberörd och obestucken å den andra.

Motsägelsen löses äfven, om man klarare
definierar detta epitet »drömmare», som jag fäst vid
honom. Han var väl icke så mycket drömmare i
detta ords vanliga bemärkelse, som iakttagare af
drömlifvet, af hela det mänskliga själslif, som ligger
under medvetenhetens yta. Här var det område
som han utvalt åt sig och som han sträfvade att
göra tillgängligt för konsten. Af hans mycket
intressanta dagboksanteckningar framgår det, att
han från början velat ägna sig åt musiken, tänkt
sig en framtid som kompositör. Hvad som
föranledde omslaget hos honom har han icke berättat,
men hvad som är visst är att den musikaliska
uppfattningen blir för honom den afgörande, äfven
såsom ordkonstnär. Icke blott så att han lyssnar
efter och söker återgifva ordens musik, utan äfven
så att han med förkärlek skildrar de sensationer,
för hvilka annars musiken, särskildt den moderna,
varit den yppersta tolken. Han — och hans
kamrater på parnassen — intressera sig för
människan, icke i främsta rummet som viljande och
tänkande varelse, utan som förnimmande,
åtrående; med konstens lykta i handen tränga de ned
i de dunkla sensationernas värld för att lysa upp,
särskilja och förklara. Ljuset får icke bli för starkt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htdecenn/1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free