Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjulet.
Johannes V. Jensen intar en plats för sig iden
samtida danska litteraturen. Det är ett mycket stort
afstånd som skiljer honom från den moderna
stadskulturens små finslipade, skeptiska och ironiska
författare, äfven när han rör sig inom samma
ämnesfär. Där de knacka med silfverhammaren,
slår han med storsläggan, där de fålla näsdukar,
syr han stormsegel, där de servera läckra bakverk,
kommer han med stora, blodiga biffar. Staden är
för honom icke så mycket skökan, som det
apo-kalyptiska vidundret. Närmare står han då de
moderna danska bondeförfattarna, med deras breda,
grofhuggna slättborealism; själf bondeson har han
utgått ur deras led, och såväl i sina
»Himmer-landfolk» som i trilogien »Kongens fald» gifvit
typiska uttryck för riktningen. Men hans fantasi
och hans iakttagelse spänna öfver vidare områden.
Å ena sidan lockas han af förgångna kulturskedens
råa och osammansatta former, å andra sidan af
det moderna samhällslifvet i dess mest
utpräglade gestalt, af lifskampen i ångans och
elektricitetens tidehvarf. Han är en kraftnatur,
ingalunda kräsen i sin smak, med nerver som icke
svikta för småsaker. Han trifves i det
bloddry-pande, det sensationella och det abnorma och låter
icke skrämma sig af några afgrunder, några
vidrigheter. Men hans fantasi arbetar för ett sådant
högtryck, i ett så svindlande tempo, att den bär
honom öfver afgrunderna och genom smutsen.
Han är ett godt stycke af ett geni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
