Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sina båda senaste arbeten: »Madame d’Ora»
och den nyligen utkomna romanen »Hjulet»
framträder han som Amerikaskildrare. Äfven här går
han sina egna vägar. Det är icke, såsom i
hufvud-parten af den europeiska Amerikalitteraturen,
utvandrarens lif, hans syn och uppfattning han
skildrar — hans ärelystnad går längre, är att
komma amerikanen själf in på lifvet. I hvad mån
han lyckas däri, är ju svårt för en icke-amerikan
att döma om; hans skildring gör intryck af att
vara en fantasibild, byggd på reella grundvalar,
sedan, kanske alltför lydigt, följande sin egen inre
logik. Den verkar icke osann, men icke heller
fullt reell.
Om »Madame d’Ora», utkommen på svenska
i »Ljus» enkronebibliotek, har vår egen förträfflige
amerikaskildrare, Henning Berger, för ett år sedan
i denna tidning skrifvit en, som jag vill minnas,
entusiastisk kritik. Det är också, icke blott en
variant, utan en högre dignitet af den moderna
detektivromanen, i hög grad fängslande genom
sin orädda, nästan glupska fantasi, sin alltid
djärfva, stundom uppenbarande psykologi.
»Hjulet», ett slags fortsättning på den föregående, syftar
högre och når äfven högre. Hvad den vill gifva
är intet ringare än det moderna Amerikas
sam-hällspsykologi i en starkt förtätad form.
»Hjulets» hufvudpersoner äro kända från
»Madame d’Ora». Det är Ralph Winnifred Lee,
den unge amerikanske diktaren med de präktiga
musklerna, Walt Whitmans hänförde adept, af
författaren tänkt som en andlig och fysisk krafttyp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
