Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skildrad mera som det senare. Det är Evanston,
mormonprästen, här uppträdande i en ny skepnad,
som folkledare, quasi religionsstiftare, under
namnet Cancer. I andra planet återfinna vi Mason,
detektiven, och i tredje några nya figurer:
mång-millionären Gronau med son och dotter. Miljön
lämnar Chicago, vidunderstaden af järn, ånga och
elektricitet, omgifven af ett nästan arktiskt
landskap, och handlingen är sammanknuten med en
storstrejk i samma stad.
I »Madame d^ra» mätte Lee och Evanston
sina krafter i knytnäfskamp. I »Hjulet» är det
den andliga tvekampen dem emellan som är bokens
drama, ehuru äfven den slutligen afslutas genom
en fysisk kraftmätning. Denna tvekamp skildras
i tvenne nattliga samtal, som tillsammans upptaga
hufvudparten af den digra volymen. Särskildt i
det första af dessa samtal visar författaren hvilka
nästan outtömliga resurser han äger i en fantasi,
som likt ett väldigt hjul, väl satt i gång, rullar
och rullar af sin egen tyngd.
Lee, som är son till en inflyttad skandinav,
går hafvande med en tanke, som synes honom
af en omätlig räckvid, en världstanke, åtminstone
en Amerikatanke. Med sina intellektuella
intressen känner han lifligt bristen på en kulturell
forntid, en andlig tradition i sitt nya fosterland,
särskildt i den maskinernas stad som är dess
bultande hjärta, dess drifvande, men själlösa kraft.
Den själ, det ännu saknar, vill han gifva det.
Han har kanske läst Chamberlains »Die
grundlagen des neunzehnten Jahrhunderts» och så har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
