Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna elakhet har han också uppdrifvit ända till
grymhet. Han lyssnar så intresseradt, nickar så
vänligt och förtroendeingifvande, ryggar icke
tillbaka ens för de värsta grodorna. Han tar dem
ett ögonblick i sin hand, betraktar dem med
djurvännens, vetenskapsmannens och filosofens
förenade intresse och låter dem så hoppa vidare.
Känner ni möjligen igen dem, mitt herrskap?
Jo, vi känna nog igen dem, om också deras
grodnatur verkar något öfverraskande på oss.
Det är denna lilla öfverraskning, som Anatole
France syftar till och som han med en oändligt
diskret och subtil konst förbereder. Hans metod
härvidlag är icke ny, men han tillämpar den på
ett originellt och fullt personligt sätt. Den består
närmast i en stark förkortning. Han förkortar
exempelvis ett resonemang, så att försatsen och
slutsatsen komma tätt intill hvarandra, med
utlämnande af alla mellanlederna;
sammanställningen verkar i de flesta fall omotståndligt
löje-väckande, som en ögonblicksfotografi af ett par,
öfverraskadt på olofliga vägar.
Se t. ex. denna beskrifning på general Cartier
de Chalmot, en hedersman af den gamla skolan:
»Han hade alltid varit spiritualist. Han hade
alltid ansett att tron på ett lif efter detta var själfva
grundvalen för de militäriska reglementena.» Eller
följande lilla utsökta förklaring på ett folkupplopp:
»I detta ögonblick hördes skrål och oväsen från
torget. Det var några medborgare, som, af
vördnad för armén, tågade åstad för att slå ut
fönsterrutor hos skomakaren Meyer.» Exemplen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
