Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällsynt harmoniskt sätt rörelsefrihet och rymd
såväl åt hans alltid vakna, aldrig tröttade
iakttagelse som åt hans personliga temperament.
Detta temperament är utprägladt lyriskt,
uttrycket musikaliskt, melodiöst. Den, som låter sig
fängslas af nästan hvilket som helst af konstnärens
verk, skall snart få intrycket af en melodi, som,
stilla, förtonande, samlar skildringen och bär den
framåt. Detta är hemligheten med den koloristiska
klangen och charmen i hans verk. Koloriten är
nästan alltid djup och stark, men verkar dock
stilla och diskret; det är den harmoniska
samklangen som gör dess mildhet. Lyriken har mycket
af den svenska visans lyrik, den har öfver sig
något ungdomligt, vekt och fint; den drömmer
med öppna, seende ögon. Den har uttryck för
vemod så väl som för glädje, men äfven i dess
allvarligaste stämningar bäfvar det en hemlig,
oför-ytterlig lyckokänsla: den som är ungdomens.
»Det gamla slottet» ligger ensamt, öfvergifvet
ute på slätten, bakom en höjning af marken,
liksom långsamt sjunkande ned i jorden. Öfver det
breder sig himmelen, stor och vid, och vid
horisonten stiger ett moln, mörkt och hotande.
Ännu några ögonblick och ovädret skall bryta ut;
denna väntan på det oundvikliga ger ett uttryck
åt de generationers öde, som lefvat bakom de
mäktiga, skyddande murarna, åt förgängelsen, men
äfven åt tryggheten och lugnet i denna
förgängelse. I »Molnet» är motivet så enkelt som möjligt.
På ena sidan en grupp träd i rik, yppig grönska,
hvars vågiga kontur motväges af en kulle på andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
