Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men de hafva därför icke varit betydelselösa för
hans utveckling. Hans konstnärsskap har lefvat
på sin egen kraft till fördjupning och förädling,
samlat sig till en allt mera hängifven och på samma
gång personlig nahiråskådning, mognat i
minnenas och föresatsernas stillhet. Det är med
stillhetens makt, som hans senaste verk fängsla oss;
man står tyst inför dem, gripen af den djupa, milda
och klara ingifvelse som skapat dem, och som
sökt afvinna motivet, stunden och stämningen allt
och bevara allt hvad de ägt af skönhet. De äro
fyllda af konstnärens stämning ända till brädden,
liksom källor af underjordiska flöden.
Det är sommarnattens stillhet i den utsökta
tafla, som kallas »Nattmolnet», ett motiv, kärt för
konstnären och som inspirerat honom till flera af
hans förnämsta, äldre verk, men som kanske aldrig
tolkats med en sådan innerlighet som här. Det
är ett skärgårdslandskap; en vattenyta som breder
sig från en vik i förgrunden, mellan holmar och
stränder. På den skumma himlen med några svagt
lysande stjärnor står ett moln, samlande på sig
det svaga ljus som finns i rymden. Och i detta
moln liksom förkroppsligar sig stillheten, hvilar
där, lätt och sväfvande, öfver vattnet. Just detta
»sväfvande» i molnet är beundransvärdt gifvet.
Det samma gäller molnen på den större taflan:
»Det stilla vattnet». Det är en vid, stor himmel
öfver ett lågt landskap, i hvars midt en damm
ligger som en klar spegel. Det är vindstilla nere
vid marken, har det varit vind har den domnat
bort nu mot aftonen, men där uppe i de öfre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
