Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållandena och under ständig kontakt med sitt
älskade Södern bevara sitt sinnes friskhet, sin
intelligens’ rörlighet och sitt omdömes fördomsfrihet.
Bland svenskar, som tänkt öfver konst och
skrifvit om konst, är han en af de intelligentaste,
klarsyntaste, djupast bildade. Bildad icke genom
böcker, utan af verkligheten själf. Hans omdömen
öfver den med honom själf samtida konsten
förvåna stundom genom sitt oberoende af samtida
fördomar, stundom äfven genom sitt beroende af
dem. Principiellt dömde han nog alltid klart, så
icke alltid i praktiken. Men då han talar om
antiken, om renässansen, om alla de företeelser där
det gäller konstens praktiska tillämpning, uttalar
han åsikter, hvilka nu först, femtio år efter hans
död, hålla på att bryta igenom, och det är ett
godt bevis på att man tänker klart, när man tänker
före sin tid. Icke minst i det afseendet är den nu
utkomna samlingen uppbygglig, lärorik och
styrkande. Må man läsa hvad han på olika ställen
yttrar om akademibildning, om hvad svensk konst
kan och bör vara, om den moderna skulpturen,
om restaureringar, om antikefterhärmning, om
konstutställningar, om kyrkobyggnader, om
Stockholms skönhet och stockholmarnas barbari, om den
missaktning för, ja nästan hätskhet mot det
naturligt sköna, som hotar att bli ett svenskt
national-lyte, m. m., och man skall kunna inbilla sig att
det är en konstens kättare i det nådens år 1905,
som talar.
Själf var han en skönhetens hängifne dyrkare,
med varmt blod och friska sinnen, outtröttlig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
