Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar Nielsen.
(1908)
Den danske konstnär som utställer sina
arbeten i Konstföreningens lokal är icke lätt
tillgänglig. Det mycket egenartade, det som syftar
till ett högt och fjärran mål, är det sällan.
Det kräfver af åskådaren i främsta rummet
uppmärksamhet och stillhet. Den, som med
konstpublikens vanliga medelhastighet snuddar vid detta
tiotal dukar, går säkerligen otillfredsställd eller
förbittrad bort, för endast med sig det intryck, att
konstnären söker det ohyggliga och det abnorma:
ålderdom, sjukdom och död, blindhet,
vanskaplig-het, ja, han torde vara frestad att dit räkna äfven
hafvandeskap, ur konstens synpunkt. Så mycket
värre för honom, förlusten är å hans sida. Men
stanna framför dessa taflor, vänd tillbaka till dem
och låt konstnären tala till dig i enrum, mellan
fyra ögon, och du skall förstå att hvad han söker
är skönhet och lif, stora och djupa lifssensationer
i en på samma gång rik och enkel form.
Men denna skönhetstörst, denna lifsåtrå bär,
det är oförnekligt, ett djupt melankoliskt drag.
Det finnes intet af djärft och modigt besittnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>