Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tresse, en så naiv, så storslagen form- och
färgglädje, att de i sig synas hafva samlat all lifvets
rikedom, fullhet och skönhet. Hans mänskobilder,
— porträtt bör man knappt nämna dem — äro
målade med samma intresse, och betraktade som
bilder af individuell kroppslig tillvaro lika
mäktiga. Men de sakna något af själfullhet, af andligt
lif. Och detta synes mig gälla alla hans
efterföljare, i mer eller mindre grad hela den moderna
franska skolan, så starkt intresserad af de rena
form- och färgproblemen, att ämnet blir likgiltigt,
eller snarare likvärdigt. Men för mig äro deras
stilleben värdefullare än deras porträtt, därför att
människan dock synes mig vara förmer än en
morot. Det är, som en ung konstnär sade mig,
väl den germanska romantiken som spökar.
Skönast äro hans bilder med nakna gestalter
i landskap, fyllda af en paradisisk lyckokänsla,
som — jag har visst redan sagt det — synes mig
besläktad med de Marées’, och ytterst märkliga ur
rent målerisk synpunkt. Hvad slutligen de direkta
landskapsbilderna beträffar, kommer jag inför dem
att tänka på vår egen moderna landskapskonst.
De kunde vara målade af en nordisk konstnär från
tiden omkring 1900.
Hvad hans efterföljare beträffar, synes mig
Matisse mera betydande som teoretiker än som
utöfvande konstnär. Därpå tyder äfven hans
verksamhet som lärare, och det intryck jag fick af hans
person — en stillsam och flärdlös revolutionär,
helt fylld af sin mission, och med något af lärd
öfver sig — gick i samma riktning. Ehuru han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
