Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt bekänner sig till Cézanne, synes han mig
äfven böra räkna Qauguin bland sina föregångare.
Han har gemensamt med denne det utprägladt
dekorativa draget — det yppersta jag sett af honom
var en stor, dekorativ duk, en arkadisk fantasi,
utförd i ett manér som något påminde om det
Eugen Janson användt i sina stora badhustaflor:
en upplösning af konturerna i komplementfärgade
band, angifvande lufthöljet. I parentes sagdt, står
den moderna färgtekniken i nära samband med de
nyaste upptäckterna inom färgfotografiens område,
och äfven med de tekniska metoder som komma
till användning i det moderna trefärgstrycket.
Principen är densamma som i pointilisternas
teknik: att låta ögat utföra den mekaniska
samman-slutningsprocessen, endast att man nu rör sig med
färgplan i stället för punkter — en utveckling
alltså i syntetisk och förenklande riktning. Vidare
har han med Qauguin gemensamt intresset för
och påverkan af de primitiva naturfolkens konst,
ett intresse hvars innebörd väl närmast är en flykt
för lifvet undan akademismen.
Och detta är ett genomgående drag i den
moderna franska konst, som man har tillfälle att
se hos en och annan af de parisiska konsthandlarna
och som framträdde någorlunda samlad på vårens
independentutställning. Man finner här en sträfvan
efter naiv, primitiv syn och framställning, som ofta
tar sig rent löjliga uttryck, och efter en förenkling,
som stundom närmar sig det rena plankstrykeriet.
Mycket är här ännu omoget, mycket väl äfven
gjordt på reklam, men efter utväxterna skall man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
