Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gäller äfven skulptur i samband med arkitektur.
Om den målas är det likgiltigt hvilken färgton den
erhåller, då denna blott skall verka som kontrast
med omgifningen, icke som figurens lokalton.
Hvad fristående skulptur beträffar, så gäller
det att färgen må verka som något figuren
tillhörde, icke som något ditsatt. Som det i
allmänhet riktiga kan därför gälla att, om
omgifningen så kräfver, gifva stenen en ton, bronsen
en patina, all bemålning med hänsyn till den
direkta natursanningen däremot är en råhet.
Ett stort värde äger hans utredning af reliefens
principer, icke minst i betraktande af den osäkerhet
som här utmärker den samtida skulpturen.
Reliefföreställningens element äro, som i
föregående artikel framställts, den enhetliga verkan
af allt tvådimensionalt som plan och af allt
tre-dimensionalt som djupmått. Med olika grader af
djupmått hafva vi då olika arter af relief från den
helt flacka till den helt runda, där det enhetliga
djupmåttet motsvarar figurens reella mått. I alla
dessa arter gäller det i främsta rummet att den
enhetliga verkan af planen kommer till starkt
uttryck. Med andra ord: så många höjdpunkter af
framställningen måste ligga i samma plan, att
intrycket af plan framkallas. Framträder något
en-skildt på märkbart sätt ur detta gemensamma plan,
så synes det framför det enhetliga synfältet och
uteslutes från den allmänna rörelsen åt djupet.
Därför måste reliefen uppbyggas så, att det främsta
planet, det som sammanbinder figurernas
höjdpunkter, blir hufvudplanet, icke reliefgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
