Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skådande. Jag kan faktiskt icke erinra mig att
jag någon annanstädes sett de moderna
byggnads-problemen i sin helhet granskade med ett så klart,
friskt och frigjordt omdöme.
Författaren, som, i parentes, själf icke synes
vara utöfvande arkitekt, bygger och tycks vilja
grunda sin framställning på en skarp, radikal
tudelning inom byggnadskonsten, i profan, vid nyttan
och behofvet bunden byggnadsverksamhet å ena
sidan, ideell, fritt skapande, hvad vi närmast bruka
kalla representativ byggnadskonst å den andra.
I det förra fallet bygges, säger han, inifrån och
utåt, i det senare utifrån och inåt, i det att
behofvet underordnar sig en representativ
skönhets-idé. Denna tudelning återfinnas, fortfarande enligt
författaren, i alla folks byggnadshistoria och ju
högre epoker, dess strängare är också tudelningen
vidmakthållen.
Jag måste bekänna att denna utgångspunkt
synes mig icke så litet falsk och att författaren
därigenom visserligen förenklat men äfven något
skematiserat sin uppgift. Det naturliga liksom det
faktiskt förekommande torde väl vara att de båda
områdena utan bestämda gränser öfvergå i
hvarandra, ömsesidigt betinga och påverka hvarandra.
Behofvet, nyttan skapar nya motiv, som af konsten
utbildas till ideella former, och dessa återgå så
till den i nyttans tjänst ställda arkitekturen, för
att skematiseras, förvanskas och slutligen bortfalla,
när nya behof längesedan gjort dem öfverflödiga.
Det är ett ständigt gifvande och tagande, med
accenten förflyttad allt efter som de nybildande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
