Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samspel, som för närvarande presteras på
Dramatiska teatern, är den skröpliga återstoden af
sjuttiotalets spirituella konversationskonst,
stapplande, famlande och bortkommen i sin nya
om-gifning, och hvad den naturliga samtalston
beträffar, hvarom många af dess artister med synbar
god vilja vinnlägga sig, så består den
hufvud-sakligen i att man flyttat om accenterna och
poin-terna i den gamla konversationstonen — och satt
dem på orätta ställen. Det talas för närvarande
på ett rent afskyvärdt sätt å vår dramatiska teater.
Skall en förändring till det bättre kunna
inträda, skall den blifva varaktig och af någon
verklig betydelse för teaterns framtid, måste den utgå
från en samverkan af samtliga artisterna med det
bestämda målet att ånyo söka åstadkomma en
helgjuten ensemble, att, med afstående från små
personliga triumfer, gifva hvarje enskildt stycke
ett så vårdadt, samladt och karaktäristiskt
utförande som det står i deras makt. Deras
ärelystnad måste blifva, icke att man vid utgåendet från
teatern skall bära ett eller annat namn på
läpparna, utan att man skall föra med sig ett starkt
och lefvande intryck af det stycke som de tolkat.
De måste lära sig inse, att en pjäs icke skrifves
för deras skull, utan att de äro till för pjäsens
skull, för att inför publiken föra dess talan.
En sådan väsentlig omgestaltning af hela
ar-betsättets anda och riktning går naturligtvis icke
på en dag, den fordrar mycken ihärdighet, många
personliga uppoffringar, först och främst
uppoffrande af den personliga fåfängan. Men belöningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>