Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så stora vidder af kvinnligt själslif och i sin skala
af växlande stämningar så lockande inbjuder till
tekniska bravurstycken, har hon med sin geniala
uppfattning gått till det centrala, sökt och funnit
det väsentliga; här har hon samlat all sin rikedom
af själ, kraft och innerlighet, här ger hon
människan helt och fullt i några oförgätliga ögonblick
och härifrån låter hon ljus strömma ut öfver allt
det andra. Och så åstadkommer hon det
»vidunderliga», som är den stora konstens kännemärke:
att af detta drama, som kanske mer än något
annat modernt diktverk nötts emot verkligheten
och teorierna, som sett en hel samhällelig och
andlig rörelse växa upp, åldras och lämnas åt
glömskan, som bär på tjugufem års strider,
debatter, missförstånd, vederläggningar, segrar och
nederlag, skapa något nytt och ungt, ett stycke
lif, som griper oss med det omedelbaras makt.
Program, teorier, sentenser, allt detta stryker hon
bort, och stycket talar icke längre till oss om
kvinnans frigörelse med ord, till hvilka vi lyssnat oss
trötta, utan om den kvinnas frigörelse, som heter
Nora. Och vi förstå, att hvad som utgjorde
kraften hos detta Ibsenska drama liksom hos dess
syskon, en kraft, som bar det längre än kanske
åsyftadt var, det var dess kamp för individen.
Det centrala hos Nora, såsom fru Dybwad
framställer henne, är hennes kvinnliga idealitet.
Hon är i släkt med de ryska kvinnliga nihilister,
som vi lära känna bland annat af Krapotkins
skildringar. Det är denna idealitet, som är hennes
tjusning och hennes skydd, hennes oskuld och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
