Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställt ha jämte det allmänt mänskliga som de
innehållit, äfven låtit oss blicka djupt in i det norska
nationallynnet. Främst är härvid att nämna hennes
Hilde, denna strålande, originella uppenbarelse af
norsk ungdom, denna inkarnation af vilja och
fantasi, fostrade bland bergen. Men hur mycket
specifikt norskt har det icke äfven funnits i hennes
unga fru »i Lystige koner», hennes Nora i
»Dockhemmet», så nära i släkt med Hilde, fast så
annorlunda formad af lifvet. Så hafva vi svenskar i alla
händelser känt det, och detta drag af hennes konst,
medvetet eller omedvetet för henne själf, har
förlänat den en ytterligare charme.
Det har då legat nära till hands att tro, att
denna hennes styrka på samma gång varit henne
en gräns, och att hon i mera kosmopolitiska
uppgifter icke skulle stå fullt så högt. Dofva röster
ha äfven mumlat därom från Norge, där man, i
parentes sagdt, icke tyckes ha riktigt klart för sig,
hvilken stor konstnärinna man i fru Dybwad
besitter, och äfven här har intresset för att se henne
i en sådan uppgift som Kameliadamen icke varit
öfverdrifvet stort. Men man har haft orätt, fru
Dybwads konstnärliga genialitet är nog stor, nog
rik för att spränga alla gränser, och hennes
Marguerite Oautier blef kanske hennes allra största
seger — om man nu skall tala om rangordning,
när det gäller så fullödiga konstskapelser som fru
Dybwads.
Konstnärlig genialitet är just det rätta ordet,
när det gäller fru Dybwad, det säger hvarken för
mycket eller för litet. Hon har genialitetens oänd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
