Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
goda detaljer må gärna erkännas. Herr Hillbergs
Duval är som förut lugn och värdig, och fröken
Rustans Prudence har flera lustiga pointer.
III.
Over jEvne.
30 maj.
Det är snart tjugu år sedan detta Björnsons
kanske mest berömda drama, det som för många
af oss stått som hans förnämsta litterära storverk,
utkom på trycket; det är väl ett tiotal år sedan
det ett fåtal gånger spelades å samma scen, där
det nu framträder. Minnet af den representation
jag då bevistade är ett af de starkaste teaterminnen
jag äger och min beundran för den storslagna
diktarfantasi, som format detta religiösa drama,
är lika stor som förr. Och likväl är den
förhärskande känslan hos mig efter de tvenne
representationer jag nu bevistat, en känsla af opposition.
Jag kan icke gå in på att det våldsamma och
gripande intryck, som dramat gör från scenen och
mot hvilket väl ingen fullt kan värja sig, är ett
sådant, som vi böra önska och fordra af ett sceniskt
arbete. Diktaren lägger alltför mycket an på våra
nerver och hela denna apparat af psalmsång,
klockringning, snöskred m. m. har bra litet med verklig
dramatisk konst att skaffa. Jag vet väl hur
intimt den hänger samman med Björnsons
konception af ämnet och hur han genom den ger en
fantastiskt förstorad bild af detta Nordland, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
