Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en mycket god mask och hållning, en
tämligen konventionell kraftfigur med stark stämma
och väldiga slag i bord och bänkar. Men i de
båda senare akterna växte han med uppgiften och
uppbar den på ett mycket vackert sätt, såväl hvad
den yttre som den inre gestaltningen beträffade.
Han visade här en förmåga att behärska en tragisk
uppgift, som var både öfverraskande och
glädjande, och hade blott de båda första akterna bjudit
på en mera personlig karaktäristik, hade
framställningen i sin helhet varit mycket erkännansvärd.
Herr Olsson hade gjort en rätt karaktärsfull figur
af afundsmannen Måns Bengtsson, och herr
Axelsson hade anlagt sin biskop Styrbjörn kraftfullt
och duktigt, men brast i utförandet, särskildt
genom dålig röstbehandling. Af de öfriga förtjänar
ingen särskildt beröm, men väl åtskilliga klander
för dålig diktion. Herr Klintberg bet sig fast i
falsetten på ett rent pinsamt sätt, och herr
Svenn-berg skrek längre ner i basen i hög grad suddigt
och oartikuleradt. Som regel talades det ut till
publiken med tröttsam patos, äfven där situationen
fordrade ett dämpadt och nyanseradt samtal.
Bifallet från den i det närmaste fullsatta
salongen var mot slutet mycket starkt och lifligt
och ägnades särskildt åt herr Eliason, och det
med full rätt. Sista aktens dekoration var vacker
och stämningsfull, liksom äfven
borggårdsscene-riet i andra akten, frånsedt den grundligt
misslyckade eldsvådan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
