Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som Karl XII hade herr Palme sin bäst och
samvetsgrannast lösta uppgift under de senare
åren. Masken och figuren voro förträffliga,
stämman i sin entonighet — fullt riktigt — dock något
för oberörd, för litet härjad af lifvet. Plastiken
kunde hafva varit mindre afrundad och utstuderad;
en tafattare hållning, kantigare och stelare rörelser
skulle hafva gifvit figuren mera karaktär. Men
såväl den yttre myndigheten och härskarhållningen
som den inre tröttheten och tomheten markerades
väl, och likaså den andliga öfverlägsenheten i
tredje aktens scener med kvinnorna. Det var
tydligen ett mycket allvarligt och ärligt studium
ned-lagdt på uppgiften — låt vara att dess tragik
kunde fått djupare, dess bitterhet mera skärande
uttryck — och skådespelaren var här förtjänt af
det bifall som kom honom till del.
Utförandet i öfrigt led af ett betänkligt
missförhållande mellan den vidlyftiga personallistan
och teaterns tämligen inskränkta resurser med
af-seende på skådespelarkrafter. Eleverna hade fått
rycka fram och besätta ett flertal af posterna,
hvilket icke var till fördel för verkan af det hela.
Bäst gjorde sig de kvinnliga rollinnehafvarna
gällande, fru Lindberg som Ulrika Eleonora med en
mycket god maskering, fru Hansson med en
briljant apparition som Katarina Leczinska och fröken
Sjöberg som den lilla slynan Emerentia Polhem.
Bland de manliga rollinnehafvarna förtjänar herr
Wagner att nämnas för en karaktäristisk figur och
en anmärkningsvärdt god diktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
