Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI. . .
13 juni.
»Tante Ulrikke», Gunnar Heibergs första
sceniska arbete, skrifvet år 1884 fastän uppfördt först
år 1901, blef det enda arbete, som bredvid
Ib-sens och Björnsons mästarprof och mästarverk
kom att representera den diktning som skall taga
arfvet i Norge och redan till en del har tagit det.
Stycket tillhör ju tydligen icke Heibergs förnämsta,
det är en lång väg mellan detta förstlingsverk
och exempelvis »Folkeraadet», men det röjer redan
den skarpe och hänsynslöse satirikern i en del
typer och karikatyrer, och har en på sina ställen
mycket kvick och dräpande dialog. Det får en
prägel af tillfällighetsverk genom det sätt, hvarpå
titelrollen blifvit formad, med mera framhäfvande
af ytterst egenartade individuella än af typiska
drag, och detta underströks ytterligare af
fram-ställarinnan, fru Dybwad. Hennes framställning
bar prägeln af karikeradt porträtt mera än af
originell konstnärlig skapelse, och som den
porträtterade personen för oss stockholmare är okänd, blef
karikatyren det enda som egentligen uppfattades.
Endast ett par gånger i den sista akten växte
gestalten ut till något allmänmänskligt och
allmän-fattligt. En förträfflig och ytterst roande typ hade
däremot skapats af herr Selmer — det bästa denne
skådespelare under gästspelet visat oss — och
äfven på andra händer var spelet mycket
karaktäristiskt, att nämna särskildt herr Christensen.
Alldeles förträffligt gjordes tredje aktens
socialistmöte, med en liffull och målande ensemble, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
