Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dess syfte, så är det framsprunget af den
ungdomliga nihilism, som rifver för att skaffa plats
åt sig. Däraf förklaras den antites, hvarpå dramat
är byggdt, den dubbelfysionomi, som förbryllar.
I den första akten hudflänges den borgerliga
kärleken: förlofning, äktenskap och familjeförsörjning
i den unga kärlekens namn, men när segern redan
synes vunnen, vänder sig bladet. Då för
författaren de slagne, misshandlade och förlöjligade fram
i elden, och låter dem tala förnuftets,
verklighetens och den praktiska erfarenhetens språk. Och
den stackars himlastormande kärleken måste
nesligt stryka flagg och söka rädda sig genom flykten
— upp i det blå. Hvad finns då kvar efter detta
dubbla nederlag? Grund att bygga på; det är
på denna öde och öfvergifna mark, som Ibsen
bygger sina senare äktenskapsdramer.
Om ock stycket icke verkar så hänsynslöst
djärft, som efter hörsägen vid dess första
framträdande — den borgerliga kärleken har sedan
dess haft många svåra duster att utstå — och om
ock innehållet nu synes något tunt, så visar dock
den store diktaren äfven här sin makt att fängsla,
vare sig han gisslar eller drömmer. Publiken var
hela tiden starkt intresserad, icke minst af det på
flera händer förträffliga spelet och den alltigenom
gedigna uppsättning och inöfning, som kommit
stycket till del. I Svanhilds roll gaf fröken
Lunde-quist ett nytt prof på sin fina och själfulla
uppfattning. Hon betonade i de första akterna på ett
förträffligt sätt det flickaktiga i känslolif och i
uttryck, såväl i trotset som i hängifvenheten, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
