Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man skall behöfva förspilla tre hela timmar af sitt
korta lif för att blifva delaktig af den smula moral
som gömmes i de sista replikerna, har man svårt
att fatta.
Det är fru Nansen, som skall bära ansvaret för
och ersätta denna tidsförlust. Stycket är ju
tydligen skrifvet för hennes rolls skull och hit
impor-teradt för hennes egen skull. Med all respekt för
hennes fina och säkra konst, som äfven här gjorde
sig utmärkt gällande, särskildt i detaljer — eller,
rättare sagdt, just för denna respekts skull, har
man dock skäl att önska att hon visade sin konst
i en finare och konstnärligare infattning. Rollen
ger en skildring af en modern, högadlig fröken, på
samma gång frigjord och grande dame, barnsligt
djärf och öfverlägset säker, med både hjärta och
förstånd, naiv och desillusionerad, en produkt af
sin egen banala omgifning, och de större, rikare
intryck hon mottagit fjärran ifrån. I fru Nansens
tolkning kom den öfverlägsna, ironiska och
själf-säkra världsdamen mera till sin rätt än den unga,
i sin oskuld djärfva och oförvägna flickan. Ett
rikare stämningslif, något mer af flickaktig
oveten-het, af omedelbarhet skulle gjort den i alla detaljer
så väl utarbetade gestalten mera hel, lefvande och
personlig. Nu gaf den egentligen intet nytt utöfver
hvad vi i »Hemmet» och »Vi skiljas» lärt känna.
Bland hennes svenska omgifning är ingen
särskildt att framhäfva. För det danska »lune», som
möjligen skulle bära det lätta stycket, sakna våra
skådespelare uttryck och däraf blef nog
helhetsintrycket ytterligare lidande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
