Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stan för förträffligt. Det breddes ingen slöja öfver
skildringens grymhet, den fick ett klart och
skärande ljus, utan afskuggning och förtoning. Herr
Fjelstrup tecknade en brutal fyllbult med en så
ingående, så i de minsta detaljer utsirad, man vore
frestad att säga kärleksfull karaktäristik, att man
nästan fattade ett personligt hat till honom och
fick sympatier för ett väl och kraftigt tillämpadt
prygelstraff. Det var en bland de djärfvaste och
hänsynslösaste skildringar jag sett på scenen, i
sin art mästerlig, men utan all finkänslighet.
Honom nästan jämbördig var herr Larsen,
som en förfallen f. d. lärare, ett otäckt bylte af
kroppslig och själslig snusk, och nära i fjäten
följde fröken Nielsen som varietésångerska, dock
med några befriande humoristiska vändningar, fru
Anna Larsen som femtonårig askunge, med lustig
iakttagelse af slynåldersfasoner men nästan för
hjältemodigt uppoffrande af sitt kvinnliga
koketteri, herr Schmidt som korist med dråpligt
karaktäriserande armrörelser, och herr Wiehe som
han-delsbokhållare med en förträfflig variation af den
sedvanliga teaterstamningen. Som ljuspunkter i
den ruskiga taflan verkade fru Wiehe, herr
Johannes Poulsen och fröken Dinesen med fina och
stillsamma medel, äfven de läggande sig vinn om en
realistisk färgläggning, i sista akten kanske litet för
gråtmilda.
Det var sålunda en utmärkt genomförd
ensemble af ett utprägladt naturalistiskt spelsätt.
Den fulltaliga publiken var starkt intresserad och
mycket frikostig på bifallsyttringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
