Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska olägenheter; applicerad på våra moderna
teatrar, lämnar den på sina fyra cirkelsegment ett
alltför trångt utrymme för dekorationerna och
tvingar till ett våldsamt perspektiv af allt utom
fördelaktig verkan. Jag tror således att den, äfven om
den icke missbrukas, endast är ägnad att spela en
tillfällig och öfvergående roll. För det moderna
dramat, som i enlighet med sin egen natur och en
fullt riktig insikt i dramats konstnärliga väsende
allt fastare binder sig vid rummets och tidens
enhet, har den ingen betydelse alls, och gent emot
det Shakespeareska dramat hafva vi viktigare
betingelser att uppfylla än att tillvarataga alla dess
möjligheter i utstyrselväg.
Men om vridscenens nytta är tvifvelaktig,
synes mig den andra Reinhardtska nyheten:
användningen i hittills okänd skala af icke blott
målade utan äfven modellerade dekorationer, till sina
konsekvenser farlig och konstfördärfvande. Ty
därmed drifvas åskådarnas anspråk på illusion upp
till en höjd, som teatern icke utan men för hela
sin verksamhet kan tillfredsställa, och de djupare
liggande konstnärliga krafven undanträngas för ett
rent sensationsbegär. Detta äfven i bästa fall, då
systemet tillämpas med konstnärlig takt och
urskill-ning. Men hur ofta är det fallet? I Köpmannens
slutakt, föreställande Portias trädgård i närheten af
Venedig, reste sig öfver en konstgjord gräskulle i
förgrunden en björk, en riktig björk, med stam,
grenar och löf. Liten och bedrövlig var den i sig
själf och den gjorde ett högst egendomligt intryck
i denna venetianska trädgård, där den stod jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
