Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en Shakespearisk kraft och mäktighet.
Egenartad och personlig som denna dramatik är, är
den fylld af poesi, och genom sin innerliga
sammansmältning af den sceniska bilden med den
sceniska handlingen eller stämningen, genom att i
ordet söka icke blott tanken utan äfven melodien,
i sceneriet icke blott rummet utan äfven taflan,
har den visat hän på en rikare och ädlare
scenkonst än den vanliga och utöfvat ett, kanske icke
så påtagligt, men djupgående inflytande på den
bästa samtida dramatiken.
Dramat uppfördes här för flera år sedan af
Lugné-Poé med ett franskt sällskap. Det
pröfva-des då med en utprägladt stiliserad framställning,
som äfven var genomförd i det till stor del genom
lokala förhållanden misslyckade sceneriet. Dess
bättre hade uppsättningen å Svenska teatern
af-stått från sådana försök, men svek äfven någon
gång i träffandet af den rätta stämningen. Sålunda
var introduktionen fullständigt misslyckad, angaf
icke alls den hemska gåta, hvarifrån Melisande
flytt. Det var tomt och uppskrufvadt. Likaså blef
scenen mellan Qoulaud och Pelleas i de
underjordiska hvalfven verkningslös, hufvudsakligen
genom ett misslyckadt sceneri. Och i allmänhet
var belysningen, här ytterst betydelsefull, icke nog
känsligt afvägd; som regel var det för ljust på
scenen, och det infallande sol- eller månskenet för
skarpt. Däremot kunde det gärna lättats litet på
mörkret i salongen.
Men flertalet af scenerna utmärkte sig både
för vackra dekorationer och en god scenisk anord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
