Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tid sedan fiasko, och samma öde har i dagarna
träffat ett annat tyskt stycke: »la Ouerre»,
upp-fördt på »Théatre Antoine», efter hvad det synes
med mera skäl.
»Théatre Antoine», numera under Grémiers
ledning, är för öfrigt den mest utprägladt litterära
teatern här, där det pröfvas med den yngre franska
och äfven en del främmande dramatik. Den förre
direktören, Antoine, leder som bekant numera
»Odéon», där han på sista tiden väckt ett visst
uppseende med att uppföra de franska klassiska
tragedierna i de kostymer, hvari de spelades på
sjuttonhundratalet.
Så ha vi Guitry, som för närvarande gör
succés som »Le juif polonais» på Renaissance,
Sarah Bernhardt, som hemkommen från Amerika,
spelar »PAiglon» på sin teater, Jane Hading i en
pjäs af Bisson på Porte S. Martin och så hela
rader af franska farser, från »Une grosse affaire»
på »Nouveautés» och »Monsieur Zéro» på »Palais
Royal», med en oblyghet, som nästan upphört att
förvåna, men en uppfinningsrikedom och ett godt
humör, som alltjämt förvånar, varierande ett för
parisarna kärt och förtroget ämne.
En skenbart brokig och växlande, i grund och
botten dock ganska enformig teatervärld, där det
finns många fina och goda, men ingen stor,
ursprunglig kraft, många skickliga och fyndiga
fäsörer, men ingen diktare. Och hur det är, man
blir väl gammal och konservativ — och föredrar
att gå på »Comédie Frangaise».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
