Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller var det de andras? Eller var det
ingen-deras? Hon trodde ibland det senare; hon
ha^Ie en känsla af, att det fans något skeft i
sjelfva det sätt hvarpå lifvet lefdes, i de
förhållanden, som de växt upp i och som de sågo
herskande rundt omkring sig, och sjelfva ej
kunde göra sig fria från. Men hvari detta
bestod, det kunde hon icke fatta klart; — hon
endast kände, att hon hemfallit deråt den gången
hon gifvit sitt medgifvande till giftermålet med
Johannes, och att det var detta som sedan
hämnat sig.
Då slog det henne, att det måhända skulle
kunna försonas detta, om hon gjorde den man
lycklig, med hvilken hon gift sig utan kärlek.
Och denna tanke stälde honom genast i ett
annat ljus för henne; han var dock kanske icke
så dålig, som hon trott, han var kanske ett
offer för omständigheterna äfven han. Allt det
hos honom, som förr uppväckt hennes motvilja
och förakt, blef nu ett föremål för hennes
medlidande, och från medlidandet hade hon icke
så långt till kärlek. Länge återhölls hon dock
af sin stolthet från att närma sig honom, men
då han gjorde det första steget, kastade hon sig
i hans armar, lycklig öfver att ändtligen hafva
någon att älska.
Väl fann hon snart, att hans känslor icke
voro de samma som hennes, att han icke
förstod henne, att det icke var hennes kärlek,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
