Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detta sammanhang må ock erinras om att man
öf-Iver hufvud i sydöstligaste Skåne (Ingelstads, Järrestads och
Herrestads härader, äfvensom stundom i trakterna närmast
väster om Ystad) använder s. k. franskt sångbart s-ljud i
ord sådana som hossa ’strumpa’, mosse ’mosse* etc. Saken
är af särskildt intresse därför, att detta ljud, som för öfrigt
har mycket ringa användning i nordiska bygdemål, är fullt
gängse äfven i dialekten på Bornholm, denna fordom under
den skånske erkebiskopen lydande ö, som dock genom ett
bredt hafsbälte skiljes från dessa närmast liggande skånska
bygder.
Äfven behandlingen af k- och g-ljud efter mjuka
vokaler utgör en karakteristisk olikhet mellan nord- och
syd-Skånes språk. Dessa ljud kvarstå i nord-skånskan i ord af
typen bräkka, brygga etc. och äfven efter mjuk vokal,
efterföljd af ljuden l, r eller ng, t. ex. i bjelke, fyrk, tänka. I
syd-skånskan däremot öfvergår i dessa ställningar k-ljudet till
tj, g-ljudet till dj, t. ex. bråttja ’bräcka’, bjeltje ’bjälke’, fyrtj ’fyrk’, bryddja ’brygga’, tåntja ’tänka’. Gränsen mellan
nord-och syd-skånskan går i detta fall mellan Gärs och Albo och
mellan Gärs och Färs härader, vidare troligen öfver
Ringsjön, under det att Luggude härad i detta afseende tillhör
nord-Skåne.
Samma gräns finnes i öster för användningen af sk
efter vokal t. ex. i fläsk, fisk etc. Under det att denna
ljudförbindelse kvarstår i nord-Skåne (och äfven i Gärs härad),
har den i syd-Skåne (i Albo och Färs härad) öfvergått till
s. k. sch-ljud: fläsch, fisch o. s. v.
Vi hafva redan förut erfarit, att uttalsgränser äfven
annars gå genom eller invid Gärs härad och genom det
bredvid liggande Färs härad. Så användas diftongerna au i gau
’gå’ etc., ai i bain etc. i Gärs och nord-Färs, men ej i Albo
eller mellersta Färs.
Äfven hvad accentueringen angår, utgör Gärs härad ett
gränsområde för östra Skåne. Karakteristiskt för
syd-skånskan är, att egentliga komposita med första
sammansättnings-leden enstafvig få hufvudaccenten på andra stafvelsen, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
