Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hed fru Metle i Giedzholm, den anden haff:r heett fru Kistenn i
Aridszløff hoffgaard, och fru Kisten hafT:r hafft en sonn, hed Thruid
Perszønn, och førde dett vaben med de mange blaa och gulle
bielcker. Den sønn hand fick fru Beathe, her Jffuer Axelszøns
datter, som vi er komen effter; hand var hendis forste
hossbunde. Hun haffde en sonn med hannem, hed Peder
Truedszønn; hand døde, der hand var otte aar gammell. Och denne
fru Kisten, som var mor thill den herremand, der haffde fru
Beathe, hun tog barnett och godszett thill sig denn thid fru
Beathe giffte sig jgienn, och tog en gaard med, som var aff fru
Beathes Jffuers datters godz. Och den thid barnett dode, saa
arffuede fru Beathe hans færne och icke morne, fordi fru Kisten
leffde baade sitt barnn och barnebarn offuer, saa fru Kisten
maatte faa fra sig igien dett godz hun haffde anamed med
barned, och der var stor trette for samme godz jmellen her Arell
Throlle : der siden haffde fru Beathe, som før haffde den Thrued
Perszønn : och her Niels Stigszønn och her Anders Stigszønn,
saa her Arell haff:r komed i schiffte med dem effter fru Kisten.
Di haff:r hafft ett møgett schøntt godz att schiffte. Her ligger
schiffte breffuen, som er gaaen imellen her Anders Stigsønn
och her Arell Throlle paa sin hustrues vegne. Jeg kand vell
thencke, att gienpartten aff breffuett maa findes i de Thotters
breffue kiste paa Ericksholm.
Dett siunes och lige som att fra Kisten haffuer hafft
Glasax i vere och Symbrishaffnn och Albo herredt. Jeg kand icke
heller døme rett derpaa, om hun haffuer vered gifft, forend
hun fick Thrued Perssons fader, eller icke. Dette ieg dig icke
forholde kunde.
Det urval af Beate Huitfelds bref [1]) till Sophia Brahe,
som här blifvit meddeladt, förer midt in i de tankar, som
rörde sig hos de adliga släktboksförfattarinnorna i Christian
IV:s dagar. Dessa bref äro tidstecknande. De gifva på en
gång förtjänsterna och bristerna i tidens genealogiska
forskning: det lefvande intresset för släkternas förflutna, hvilket
af efterverlden icke kan nog uppskattas, och det trägna
begagnandet af de rika källor, som stodo till buds, men på
samma gång den på mera än ett ställe framträdande
kritiklösheten och den ofta falska kombinationen af fakta. »Dette
haffuer ieg fundett schreffuid for mig aff de gamble, lige som
ieg sender dig dett» är ett karakteristiskt, ej så sällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
