Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde, spisade af hvarandras matsäckar, prisade hvarandras
gästfrihet och kommo till Malmö mellan kl. f> och 6 e. m. I
Malmö stannade Port och jag öfver natten, och Port sedermera
nästa dag några timmar i Lund. Han har förmodligen redan
bragt Dem mina helsningar.
Jag kan icke säga, att jag ännu är i ordning med mitt arbete
efter min resa. Lund är i denna tid en förvirringens ort. Den
i morgon väntade kungen gör alla menniskor yra i hufvudet.
Man tänker icke på annat än tal, transparenter, äreportar,
middagsmåltider o. d. Jag tänker väl icke mycket på detta, men
icke på annat heller. Förvirring verkar som en smitta, hvilken
man icke kan göra riktigt motstånd. Snart är dock stormen
öfver och man kan lefva som vanligt. Jag vill icke neka, att
mitt samvete icke är det bästa, när jag tänker på, hur liten
nytta jag i sommar gjort. De är dock en annan man, och
likväl mycket äldre och mycket mindre frisk än jag. Men jag
skall bättra mig, och De skall icke hafva så mycken skam af
mig, som De väl med rätta kan frukta . . .
Vi hafva i Lund på några dagar en prof. Nyström från
Stockholm, architekt, och om jag icke felar en gammal bekant
af Dem. Med hans arbete i Lunds domkyrka är jag väl icke
i allo nöjd, men så mycket mera med hans person. Han reser
på några dagar till Köpenhamn. De skall i honom finna en
kraftig, kunskapsrik, lefnadsglad man, lifligt intresserad för all
slags konst. Det är hans mening att besöka Dem. Jag
behöfver icke vidare anbefalla honom.
Från Westerströms har jag intet hört, sedan jag hem kom;
icke heller hunnit skrifva. Snart.
De må icke glömma att helsa Marmier och säga honom,
af livad anledning jag gick miste om honom vid afresan.
Kommer han än en gång till Lund, hvilket han nästan trodde, när
jag sist träffade honom, så skall han vara mig mycket
välkommen.
Och härmed farväl. Jag är visserligen glad, när jag tänker
på Köpenhamn och på Dem och på de bekanta jag der äger.
Men dessa tankar göra mig ock vemodig. De erindra mig om
fattigdomen hos mig och omkring mig . . .
Lund d. lfi/4 1838 . . . Om Deras föreläsningar har Deras fru
skrifvit. Jag kunde väl haft lust att höra dem. Det är nu
skada att De icke kan fullborda dem. Jag skulle, om de varit
fullständiga, icke lemna! Dem i fred, förr än De lålit trycka
dem. Känner jag Dem dock rätt, så glömmer De ej bort dem,
förr än I)e dermed är färdig. Ännu angelägnare är jag dock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
