Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att De skall fortsätta Deras Fortaellinger af den danske Historie.
Renheten i anläggning och utförande, en nästan antik klarhet
och genomskinlighet i form och föredrag, ger denna lilla bok
i mina ögon ett stort värde. De gör något af den nyare
svenska historiografien: icke vill jag förringa den. Men kärt skulle
det vara mig, om vi hade ett arbete sådant som Deras bredvid
Strinnholms ändlösa bokexcerpter och Geijers genialiska, men
väl mycket subjectiva aphorismer. Att Fryxell i sitt slag är
god, nekar ingen, men om svenskt folk och svensk stat får man
dock af honom intet begrepp; och det är just ett sådant, som
är det hufvudsakliga i en nationalhistoria . . .
Brunius jagar biblioteket och mig från det ena stället till
det andra. För det närvarande bo vi i domkyrkan. Der blifva
vi väl boende öfver nästa vinter, hvarefter inflyttningen i den
nya localen kan verkställas. Böckerna hafva lidit otroligt af
dessa mångfaldiga flyttningar i rök och dam, ur takdropp in i
störtregn. Jag är ganska melankolisk, när jag tänker derpå.
Nu få vi ändtligen vara i ro, tills den sista inflyttningen skall
ske nästa sommar. Det är denna ro, som jag vill begagna för
min Stockholmsresa.
Har De af tidningarne erfarit något om den stora
söndringen i Upsala? Geijer har, som det heter, affallit, d. ä. har
vågat yttra ett och annat, som de schellingianska torvs i
Upsala fasa för och bittert begråta. Derom strid. Hvasser — en
philosophisk läkare — håller föreläsningar mot Geijer; Fahlcrantz
— en sarcastisk theolog, bror till målaren — gör infall mot
honom; Törneros — en aktad philolog — skrifver breda
afhand-lingar och Atterbom, den fromaste af partiet, suckar. Alla dessa
vördade förut Geijer som deras corvphé. Denne svänger
emed-lertid väldigt sina armar — någon gång i luften — till stor
fröjd för de så kallade liberale i Stockholm och landsorterna
och till stor skräck för dem som både hos sig sjelfve och utom
sig mest älska stillheten. Det är svårt att säga, hvar
barnsligheten är störst, i stugan — så kallas det gamla stadiga
sällskapet — eller i lägret — Geijers af journalister och studenter
bestående parti. Det sorgligaste af allt är att penningbehof
till en del drifver Geijer åstad. För Literaturbladet (hvaraf de
tre första numrerna, de enda hittills utkomna, medgå tillika
med en replik af Atterbom) har han betingat sig 600 rd. banko
(12 ark). En annan liten småskrift (den inneslutes i paketten
till Deras fru) ger honom 500 d:o. Kan man icke säga att
han förstår konsten att ockra med sitt pund?.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>