Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring egt rum från länderna vid tyska Östersjökusten, och till
dessa utvandrare ha burgunderna, Hinterpommerns och
Bornholms befolkning, anslutit sig. Vid tiden omkring år 300 visar
nämligen antalet gralTält, grafvar och fornsaker en mycket
stark sänkning, medan samtidigt en mängd symboliska grafvar
uppenbara sig på graffälten.
Under 500-talet uppträdde så plötsligt i öns nordöstra del
en rik och ingalunda fåtalig befolkning, hvilken vid
anläggningen af sina grafvar brutit upp de gamla graffälten och för
öfrigt visar sig alldeles främmande för de tidigare traditionerna.
Fornsaker och grafskick öfverensstämma med hvad man
känner från området vid Kalmarsund och Gotland. Den nya
befolkningen inkräcktar under de närmaste århundradena den
östra kuststräckan och sprider sig under vikingatiden öfver den
öfriga delen. Den anses af författaren hufvudsakligen härstamma
från Gotland, Öland och de motliggande delarne af svenska
fastlandet.
— I senaste häftet af Arkiv för Nordisk filologi läses en
uppsats af professor Axel Kock »Om ordet härad och grunden
for håradsindelningen», i hvilken författaren häfdar åsikten, alt
ordet härad uppstått af ett urnordiskt ord med betydelsen
»utrustning af (skepps)här», hvilket ord sedermera kommit att
beteckna ett område, som gemensamt deltager i ledingens
utrustning. Häradsindelningen anser professor Kock hafva varit
äldre än vikingatiden. Ett stöd för att krigstjenstskyldigheten,
som från början gällt utrustning till sjöss, verkligen
tillkommit häradet, finner han i vissa härads form, hvilken
onekligen tyder på en »sträfvan att nå häfvet.» De skånska
häraderna lemna i detta afseende typiska exempel.
— Af professor Ludvig Wimmers stora verk: »De danske
Runeinindesmaerker» egnas det i dagame utkomma tredje
bandet åt »Runstenene i Skåne og på Bornholm». Detta band
framträder liksom de föregående i en utstyrsel, som med skäl kan
kallas monumental, och torde hvad innehållet angår få anses
stå på höjden af modem runologisk forskning.
Professor Wimmer påpekar i detta arbete, hurusom en
jemförelse mellan de fyra skånska historiska runstenarne, af
hvilka de tre i Hellestad, den fjerde i Sjörup, och de sanitida
stenarne i Jylland och på de danska öarne gifver vid handen,
att runskriftens utveckling gått något hastigare i Skåne än
annars i Danmark: runformer, som i regel visa hän på tiden
omkring år 1000, uppträda i Skåne i inskrifter, som äro ett tjugo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
