Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strålande ljust solskensväder, när Knuts heliga ben blottades.
Det ligger även i detta underverk dolt ett tecken på Knuts
och gudsrikets seger; »tempestates aëris», om vilka även
Pseudo-Cyprianus talar, voro för medeltidsmannen ett lika säkert
kännemärke på »civitas diaboli» som »temperies aëris» på »civitas
dei». Begreppet »pax» innebar för honom allt det skapades,
icke blott den levande utan också den livlösa naturens
harmoni och jämnvikt [1].
I samma banor som Tabula och Passio rör sig den
kortfattade inskription, vilken tillkom vid Knuts translation:
Epitaphium S:ti Kanuti. Knut, heter det i densamma, »pro
iusticie factis occisus inique, ut Christum vita sic et morte
fatetur in ipsa» [2].
Såsom huvudverket för Knuts historia har i modern
historieforskning alltid stått den följande, av Ailnoth
författade, stora Odenselegenden. Ur vilka synpunkter
betraktar dess författare Knut och hans historia?
Ailnoth utgiver själv sitt verk för att vara byggt på
berättelser av trovärdiga människor av båda kön och klasser;
han har nedskrivit dem med flitigt understöd av de andliga i
Odense [3]. En jämförelse mellan Ailnoths verk och de
tidigare Odenseskrifterna visar emellertid, att Ailnoth såsom
källor även använt dessa, och att Passio utgör själva grundvalen
för stora delar av hans verk [4]; Ailnoths förtigande härav är
ett utslag av samma medeltida likgiltighet för den litterära
äganderätten, som vi redan påträffat hos Sven Ågesen och
Saxo. I olikhet med så många andra medeltida hagiografer
har Ailnoth emellertid icke nöjt sig med att mer eller mindre
ordagrant avskriva sin föregångare. Stilistiskt har han hart
när till oigenkänlighet omskapat Passio. Dennas enkla och
efter Vulgata bildade latinska stil har fått vika för en till sin
spets driven kyrklig retorik och ett konstlat, ofta svulstigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
