Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fäder (ordinis religiosi uiros quosdam ut dominos quosdam
ut patres honorabat), omhuldar de hungriga och fattiga,
kläder de nakna och frysande, understöder i sin mildhet
faderlösa och änkor, bispringer med barmhärtiga gåvor
främlingar och nödlidande (famelicos fouebat et pauperes, nudos
uestiebat et algentes, orphanis et uiduis elementer succurebat,
peregrinos et egentes misericordie stipendiis sustentabat) [1].
Av de här anförda för helgonkonungen och helgonfadern
nära gemensamma dragen ha åtskilliga redan stått att läsa i
Passios karaktäristik av den förre. I likhet med Passios
författare framhåller Ailnoth ytterligare såsom utmärkande för
Knut hans fromhet (piissimus, religiosus, deuotus), hans visa
och gudfruktiga rådgivare (prudentes, sapientes, religiosi) samt
med stegring av Passios uttryck hans ständiga gudstjänstbesök
(sanctas sanctorum dei ecclesias diurni cursus sacratum
ordinem auditurus assiduus frequentabat) och hans iakttagande
av fastan, vilket senare Ailnoth illustrerar med en
detaljerad berättelse. Såsom nya drag i karaktäristiken
tillkomma endast Knuts livliga ögon (oculis uiuacibus),
vältalighet (mentisque industria sermonis prodebatur facundia) och
sedliga vandel (deuitans lasciuiam), allt kännetecken på en
idealkonung, vilka sällan saknas i en välskriven medeltida
biografi. Såsom ett speciellt helgonmärke är att räkna
Ailnoths berättelse om Knuts till hemlig hudflängning stegrade
självransakan och ödmjukhet [2].
Schablonmässigheten i Ailnoths karaktäristiker är
evident. Vid sidan av densamma behärskas emellertid hans
verk även av den augustinska synpunkten, att Knuts regering
varit en kamp mellan »civitas dei» och »civitas diaboli». Det
överensstämmer även häri med Passio; dock har Ailnoth
uteliminerat det naiva utslag Passios författare givit
synpunkten i sin skildring av tronstriden efter Sven Estridsens
död samt i andra punkter vidtagit variationer och förändringar
vid synpunktens genomförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
