Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
helgonets mannaålder ägde schemat olika möjligheter allt
efter den ställning helgonet intagit under sitt liv. De visade
alla, huru helgonet levat ett fromt liv i nära anslutning till
Kristi och fromma mäns och huru det efter ett heligt liv
beskärts en salig död, efterföljd av talrika underverk. För den
händelse helgonet lidit martyrdöden, framställdes denna
såsom eftersträvad [1].
Författarna till inskriptionerna och legenderna från
Odense om Knut den helige ha för återgivandet av hans historia
tillhört en ovanligt gynnsamt ställd kategori av hagiografer.
De trenne älsta av dem ha skrivit tio till femton år efter
Knuts död, den fjärde, Ailnoth, i varje fall inom en
mansålder efter densamma och samtliga ha de levat på den plats,
Odense, där åtminstone de sista händelserna i Knuts liv böra
ha haft största möjligheten att vara i friskt minne. Trots
detta har emellertid likaväl som den augustinska
historieuppfattningen också Knuts karaktär av helgon i eminent grad
satt sin grella färg på Odenseförfattarnas verk.
Passio och i kortare form Ailnoth skildra sålunda Knuts
barndom och ungdom helt efter helgonschemat. Knut berättas
i Passio stamma »från en kunglig ätt, som utöver sitt folks
natur och sedvana utmärkte sig i den kristna religionen».
»Det lyder otroligt», heter det, »huru stora och hastiga framsteg
han gjorde, då han i sin barndoms vår anförtrotts åt lärare
för att uppfostras till att styra riket»; »hans karaktär och
visdom växte jämsides med ungdomens skönhet, så att han,
utvecklad till fullkomlighet i de fyra huvuddygderna efter
berömda mäns mönster redan då så gott som undgick
oförnuftets och dårskapens fördärv och föraktade feg svaghet».
Djävulens frestelse uteblev icke. Som en sådan betraktar
Passios författare Knuts bröders och stormännens åtgärd att
utestänga Knut från tronen. Men Knut segrade över djävulen;
när hans bröder liksom Josefs drevo honom i landsflykt,
upptog han icke striden, utan »vis såsom Jakob, då han följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
