Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rebeckas, det är det förnuftiga tålamodets, råd, vek han
utvägen för dem till gagn för alla och skuldfrihet för sig själv» [1].
Helgonuppfattningen och helgonschemat ha icke mindre
tryckt sin prägel på legendernas framställning av Knut såsom
konung. Knuts i båda legenderna potenserade fromhet, hos
Ailnoth stegrad till dietisk askes och hemlig hudflängning,
är likaväl som de bibliska talesätt och de uppbyggliga
betraktelser, med vilka framför allt Ailnoth smyckat sitt verk,
utslag härav. I livet ett sant kyrkans helgon är Knut också
ett helgon in i döden. När upprorsmännen anfalla honom
i Odense heter det i Passio med en för helgonuppfattningen
typisk tankegång: »i dessa grymma och oväntade svårigheter
riktade den fromme konungen efter heliga mäns föredöme
sina tankar och steg mot den kyrka, som var vigd åt den
heliga jungfrun Maria och den salige martyren Alban, då han
särskilt i denna stund var betänkt på att hängiva sig åt fastan
och heliga böner». »Knut», säges det senare i skildringen av
passionen, »föraktade denna världens förgängliga ära och
önskade genom martyrdöden tillvinna sig ett säkert och evigt
konungadöme». Hans död följes liksom alla helgons av
många syner och uppenbarelser [2].
I Odenseskrifterna möter också de för helgonskrifter
karaktäristiska lånen av främmande stoff och den hastiga
traditionsutvecklingen av det historiska materialet.
Fastställandet av dessa faktorer och deras inverkan är framför
allt av betydelse för bedömandet av de båda legendernas
inbördes värde som historiska källskrifter.
Gertz har slående uppvisat båda faktorernas inverkan
på Odenseskrifternas behandling av Knut den heliges
död. Han har ådagalagt, huru man i Odenseskrifterna
»märker en strävan att så vitt möjligt ställa helgonkonungen sida
om sida med själva himlakonungen Kristus och påvisa
likhetspunkter mellan bådas strävanden och död».
Legendbildningen har i detta hänseende häpnadsväckande hastigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
