Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till ett retoriskt praktstycke; Kristi passionshistoria har så
gott som i sin helhet överförts på Knut. Denne har utrustats
med nya egenskaper, karaktäriserande en »rex iustus», och
hans liv vuxit i fromhet, under det hans motståndare
framställts i långt svartare färger än förut såsom djävulens
förbundne och hantlangare och under dennes ledning vanvettigt
rasande vilddjur. Slutligen har hela orsakskedjan till folkets
uppror omarbetats, så att det blivit icke Knut själv och hans
handlingar, utan djävulen och de orättrådiga ombudsmännen,
som givit orsaken till upproret.
*
Klerkerna och munkarna i Odense hade gjort Knut till
helgon på grund av den fromhet och den kamp för gudsriket,
vilken alltigenom skall ha satt sin prägel på hans liv.
Den uppfattning de hävdat slog med godtyckliga stympningar
och ändringar igenom i den liturgiska litteraturen [1]. Vid
sidan av densamma gick emellertid en annan tradition, vars
ursprung är att söka inom Knuts motståndares krets; den
betraktade Knut såsom en våldshärskare och erkände icke
hans helighet, och då den slutligen fogade sig i det senare,
skedde det endast under en kompromiss med den kyrkliga
uppfattningen. »Allteftersom järtecknens antal växte», skriver
Saxo,» nödgades Knuts belackare och vedersakare tillstå dessas
kraft och kunde icke längre neka dem tilltro, men dråpet
vidblevo de dock att försvara; de erkände visserligen Knuts
helighet, men tillade, att denna var vunnen icke genom
hans förtjänster i livet utan genom hans botgöring i sina
sista stunder. Sålunda gjorde de dråpet till en rättfärdig
handling, men visade samtidigt den dräpte all ära; de sade,
att konungen förtjänt sin död, men heliggjorts genom sina
tårar, och hävdade, att för hans id var girighet mera
karaktäristisk än gudsfruktan» [2].
[1] Vitæ sanct. dan., 38, 72, 53, 140.
[2] Saxo, 593.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/htskanel/6/0096.html
